Radio Francophonie Connexion
New podcast of Radio Francophonie Connexion with 3 channels: Radio Francophonie Connexion with its News review, Ayisyen Tout Kote on a variety of subjects, Forever 29 starting in May 2023 with Gigi Gilbert bringing you a variety of talks on healthy lifestyle from different sources, including guest speakers.
New podcast of Radio Francophonie Connexion with 3 channels: Radio Francophonie Connexion with its News review, Ayisyen Tout Kote on a variety of subjects, Forever 29 starting in May 2023 with Gigi Gilbert bringing you a variety of talks on healthy lifestyle from different sources, including guest speakers.

Yon rekapitilasyon istorik sou zafè gang yo oubyen "chen mechan" yo An Ayiti depi rejim Divalie Papa Dok jiska Asasina Prezidan Moyz lan (2 ziem pati)
MAS 2004 Paramilitè yo reprann kontwòl ansyen an katye jeneral lame ayisyen an.
Patizan Aristide, aktivis ak ofisyèl
yo kouri dèyè. Youn nan pi gwo alye li yo, la
Premye Minis Yvon Neptune, echwe pou ale
biwo li lè yo te boule kay li epi yo te piye.28
2005 Lapolis deplwaye vijilan sivil yo pou yo fè sa
atak sou bidonvil, vize gang ki
sipòte Aristide.
Sipò popilè pou ansyen gwoup militè yo
fennen pandan y ap batay la polis, te sipòte pa
Misyon Estabilizasyon Nasyonzini an. The
Misyon mentyen lapè Nasyonzini se
de pli zan pli konfwonte ak ansyen sòlda ak
bann lari pro ak anti Aristid.31
2006–2011: RENÉ PREVAL
Konsèy Elektoral Pwovizwa a entèdi 15 pati politik,
enkli sa Famni Lavalas (parti Aristide).
2010 Pandan dezyèm manda Préval kòm prezidan, la
krim diminye kòm rezilta mezi yo pran pou depolitize
ak netwaye polis nasyonal la.
Janvye: Yon tranblemanntè devastatè frape Ayiti. Plizyè milye prizonye pwofite de sa pou yo sove
penitansye nasyonal Pòtoprens.
Anpil lidè gang nan kouri retounen nan
katye orijin yo; lòt moun pran kontwòl
kan fortune mete sou pye pou viktim yo
tranbleman tè.
Yon nouvo gwoup ame, Lame Federal la, te rasanble ansanm
prizonye chape. Moun ki sove yo pran refij nan la kan yo, ak lapolis yo ezite antre yo pou pouswiv la
kriminèl paske yo te pè viktim sivil yo.
Lapolis admèt yo pa ka bay sekirite
nan kan yo ak ankouraje sitwayen yo nan bidonvil yo
pou fè fas ak kriminèl yo tèt yo. Gwoup yo
òganize jij lannwit ak kreye inite nan
defans ame.
Soti nan 2010, apre tranbleman tè a, la
ansyen gwoup oto-defans katye yo, bazes yo, se
rapouswiv pa pi piti, gang mwens oryante
ideolojikman; nouvo gang sa yo gen plis volonte
defi gang konkirans yo.
Out: Omwen 20 kandida enskri kòm
kandida pou eleksyon prezidansyèl 28 novanm yo,
kote gouvènman an ak Nasyonzini rete angaje.
2011 Vyolans ki baze sou sèks gaye nan kan yo.
vyòl, vyolans ak pwostitisyon timoun ap ogmante
nan absans patwouy sekirite ak ak la
rekritman jèn ki pap travay pa gang.38
2011–2016: MICHEL JOSEPH MARTELLY
Martelly te genyen 68% vòt yo nan yon kontèks
patisipasyon trè ba. Martelly fonde Pati Ayisyen
Tet Kale (PHTK).
MAS 2011
Martelly anonse plan rekiperasyon lame
nasyonal.
OUT 2011 Gwoup ansyen sòlda yo okipe yo
ansyen pòs militè ak bilding anvan yo
reyentegrasyon ofisyèl, kidonk revandike otorite yo sou la
gouvènman.
Eleksyon fèt, men vyolans pete
epi lapolis ap fèmen yon seri biwo vòt.
OUT 2015
Nan eleksyon prezidansyèl yo, Jovenel Moïse nan PHTK
(chwa Martelly) te genyen 32.8% vòt yo nan
premye tou.
OKTÒB 2015
Evènman politik Rejim/dat Gang, gwoup ame ki pa leta, vyolans politik
2016 Kreyasyon gang 400 Mawozo nan distri Croix
Bouquets nan Port-au-Prince. Li gen konsiderableman
devlope depi 2018.
Novanm: Moïse eli prezidan ak 55.7%
vwa.
2017–2021: JOVENEL MOISE
Moïse pran prezidans nan mwa fevriye e li anonse
re-etablisman Fòs Lame Ayiti yo.
Eskandal PetroCaribe a: Komisyon Espesyal la nan
Sena ayisyen pibliye yon rapò sou jesyon yon prè
2 milya dola ameriken anba pwogram nan
Konpayi petwòl Venezyelyen PetroCaribe, akize ansyen an
premye minis ak chèf pèsonèl Moïse de
koripsyon ak move jesyon.
Manifestasyon opozisyon yo òganize.
Misyon MINUSTAH kite Ayiti.
2017 Masak Gran Ravin: Nan Novanm, 200 lapolis
Ayisyen anvayi katye Grand
Ravin, nan kad yon operasyon anti-gang ki
fini ak ekzekisyon an rezime nan sivil inosan sou la
kanpis yon lekòl.
Manifestasyon popilè yo deklanche pa eskandal la
PetroCaribe kontinye jiska 2020.
2018 Manm gouvènman Moïse a rapòte
te patisipe nan masak nan bay gang
lajan, zam, inifòm lapolis ak
machin gouvènman yo te itilize nan atak nan Pòtoprens, tankou La Saline
Kreyasyon Biwo entegre Nasyonzini an Ayiti
(BINUH).
2019 -2020 Konstitisyon kowalisyon nèf gang yo
pwisan nan Pòtoprens: G9 ak fanmi (G9 An Fanmi).
Kreyasyon G-Pep, yon alyans gang ki soti nan Site Solèy ak gwoup ame ki soti nan diferan katye.
2019
2020 Konstitisyon kowalisyon nèf gang yo
pwisan nan Pòtoprens: G9 ak fanmi (G9 An Fanmi).
Kreyasyon G-Pep, yon alyans gang ki soti nan Site Solèy ak
gwoup ame ki soti nan diferan distri nan kapital la,
pou kontrekare G9. la
AVRIL–ME 2021 Eklatman ant gang rival yo pete nan la
zòn iben Matisan, Fontamara ak Delmas. Nan la
dè santèn de kay yo boule oswa domaje,
ki lakòz yon vag evakyasyon.
Yon bann mèsenè touye Moyiz
etranje. Asasen an poko rezoud.
Claude Joseph, Premye Minis enterimè, deklare tèt li
nan lòd ak enpoze yon lwa masyal 15 jou.
JIYÈ 2021 Jimmy Chérizier fè yon konferans pou laprès ak apèl
nan manifestasyon pou denonse asasina Jovenel la Moïse, akize lidè opozisyon an ak lapolis
yo dwe dèyè asasina sa a.
2021–JODI A: ARIEL HENRY
Ariel Henry dirije peyi a kòm Premye Minis,
ak sipò pouvwa etranje yo.
Akò Montana, yon kowalisyon sosyete sivil la,
chwazi Fritz Jean kòm prezidan pwovizwa pandan yon
somè inite, yon chwa ke Ariel Henry rejte.
SEPTEMB 2021 Gang yo aji kòm otorite defakto nan kèk moun
pati nan peyi a, ki gen ladan kapital la, kontwole aksè a
lopital ak mache yo, enpoze kouvrefe strik
epi chase plizyè milye moun soti lakay yo.54
Yon trèv ak gang yo negosye pou pèmèt la
konvwa èd pou yo kite Pòtoprens epi rive nan
zòn ki afekte nan tranblemanntè Out 2021 la.
OKTÒB 2021 G9 bloke kamyon gaz nan pò,
sa ki lakòz yon mank de gaz nan peyi a, ak demann
demisyon Henry.
Gang 400 Mawozo yo kidnape 17 misyonè Ameriken,
pouse Etazini yo vize founisè zam yo
Ameriken ki soti nan gang ak ekstrade lidè li yo.
2022 Ak federasyon gang Pòtoprens, pifò
nan gang kapital la kounye a fè pati nan
G9 oswa G-Pep alyans; ,400 Mawozo rantre nan G-Pep.58 la
Janvye: Lè Ariel Henry vwayaje Gonayiv,
gang atak konvwa li.
6
Evènman politik Rejim/dat Gang, gwoup ame ki pa leta, vyolans politik
Akò Montana bay pou etablisman yon
gouvènman pwovizwa ki responsab pou ranfòse sekirite
epi garanti eleksyon lib yo
nan de zan. Ariel Henry ap rete nan biwo, malgre la
apèl Montana Group te lanse pou defèksyon li yo,
ki pral mennen nan nouvo manifestasyon an Ayiti,
enkli manifestasyon sosyal sporadik.
FEVRIYE
AVRIL–ME Eskalad nan vyolans gang
nan yon kontèks lit pou kontwòl yon pi gwo
teritwa an prezans yon vakyòm pouvwa.60
Batay yo ant fen avril ak kòmansman mwa me fè omwen
188 mouri ak mennen nan deplasman an nan plis pase
16,000 moun nan Pòtoprens.
JIYÈ Senkant moun mouri nan eklatman
ant G-Pep ak G9 nan distri Site Solèy la
nan Pòtoprens (jou apre premye anivèsè
asasina Prezidan Moïse).
Episodes

Jun 15, 2026
Jun 15, 2026
1 min
https://radiofrancophonieconnexion.com/#Des controverses relatives à l'Arbitrage du match Haïti-Écosse
Jun 15, 2026
1 min

Jun 5, 2026
Jun 5, 2026
1 min
Jun 5, 2026
1 min

May 23, 2026

May 23, 2026
Le Mondial d'Haïti : Ce que vous devez savoir !
May 23, 2026
May 23, 2026
2 min
Pour Plus, abonnez-vous : https://www.youtube.com/@cjgilb2
May 23, 2026
2 min

May 18, 2026
May 18, 2026
1 min
Mesaj Vwa Fanm Kreyol Voye bat tout Moun Jou Drapo a
Videyo : https://youtube.com/shorts/sATznsaenNs?si=2FjlOI0BYmE52ehu
May 18, 2026
1 min

May 16, 2026
May 16, 2026
1 min
S2-E10.- AKTYALITE SOU VWA FANM KREYOL SOU RADIO FRANKO KARIB KONESYON
AN AL KOUTE
May 16, 2026
1 min

May 4, 2026
S2-E121.-Compte-Rendu de RFCC ce 2 mai 2026
May 4, 2026
May 4, 2026
1 min
Compte rendu : Haïti, 2 mai 2026 –Entre résilience locale et crise structurelleLe gouvernement de transition dirigé par le Premier ministre Alix Didier Fils-Aimé, la Police nationale d’Haïti (PNH), l’Union européenne et la population civile.Malgré la violence persistante des gangs, des initiatives concrètes émergent. La PNH a neutralisé plusieurs kidnappeurs à Pétion-Ville et Delmas, saisissant des armes et équipements. L’UE soutient plus de 200 agriculteurs via semences, élevage et infrastructures hydro-agricoles. Une foire agro-gastronomique se tient aux Cayes (1-3 mai) pour booster la production locale et la sécurité alimentaire. Le gouvernement nomme 500 agents de santé dans l’Ouest. L’inclusion financière progresse avec 8 millions d’abonnés aux services numériques.Ce 2 mai 2026, dans un pays où plus de 1,4 million de personnes sont déplacées et 6,4 millions ont besoin d’aide humanitaire, selon l’ONU. La violence des gangs reste dominante, mais des poches de résilience apparaissent hors de Port-au-Prince.Ces actions visent à reconstruire l’économie informelle (Madan Sara) et les services de base face à l’effondrement étatique. Cependant, elles restent fragmentées et insuffisantes face à l’instabilité politique chronique et l’absence d’élections depuis une décennie.Analyse : Haïti montre une vitalité populaire remarquable, mais sans réforme profonde de gouvernance et de sécurité, ces efforts risquent d’être limités. Le pays oscille entre survie quotidienne et besoin urgent d’un projet national cohérent. (198 mots)Nos sources : HaïtiLibre, Haïti Liberté, C’est Carl Gilbert qui vous invite à vous abonner à toutes nos principales plateformes de médias sociaux
Vidéo du Jour:
May 4, 2026
1 min

May 4, 2026
S2-E122.-Haiti: Les points du 3 mai 2026
May 4, 2026
May 4, 2026
2 min
L’administration FizAimé dirige la transition sous forte pression sécuritaire. Malgré des avancées de la PNH et de la FRG, les gangs menacent toujours les élections d’août 2026. L’économie reste fragile. Haïti Liberté souligne que la centralisation du pouvoir n’aborde pas les causes profondes de l’insécurité.
May 4, 2026
2 min

Haiti:
Haïti : Insécurité, État et Société
La voix formelle d'un réseau de connexion de toutes les connexions

Yon rekapitilasyon istorik sou zafè gang yo oubyen "chen mechan" yo An Ayiti depi rejim Divalie Papa Dok jiska Asasina Prezidan Moyz lan
Premye tantativ koudeta echwe pou ranvèse Divalye, te dirije pa sòlda ak etranje.
1958-1959 Divalye kreye yon fòs paramilitè ke yo rele la nan Tonton Makout pou kontrebalans lame a. Tontons makout yo vin fòs prensipal la sekirite peyi.
Makout yo fè masak, asasina
ak vyolans politik sou non rejim nan
pou dè dekad.
1971–1986: JEAN-CLAUDE DUVALIER
Anvan li mouri, Duvalier nonmen non pitit li a, Jean-Claude Duvalier, prezidan.
1971 Jean-Claude Duvalier chanje non Tontons Makout yo
Milis Volontè pou Sekirite Nasyonal (MVSN).
Apre de mwa nan manifestasyon vyolan kont katòz ane li yo nan règ otoritè, Jean-Claude Divalye kouri an Frans.
1986
1986–1988: KONSÈY GOUVÈNMAN NASYONAL
Rejim militè: Yon gouvènman pwovizwa ki te dirije pa lame a, Konsèy Nasyonal Gouvènman an (CNG), se
mete an plas. Se Jeneral Henri Namphy ki dirije li.
Chanm Lejislatif la ak Fòs Lame Divalye
(MVSN) yo fonn.
1986 MVSN ofisyèlman fonn pa gouvènman an.
Pa janm dezame, milisyen an kontinye ap travay
ofisyèlman pandan plizyè ane.
Moun k ap selebre fen rejim Divalye a se
touye pa lame a, ki gen ladan prèske 100 moun nan Léogane (sidwès Pòtoprens) ak pandan an Masak Fort-Dimanche.
Fevriye: Moun pran lari Pòtoprens, atake milis makout, wòch ak
boule sib yo vivan epi detwi senbòl yo nan
rejim alimantè. Pifò nan viktim yo se lidè ti kras
ak lidè relijye ki afilye ak makout yo.
1986-1988 Ajitasyon sivil: Manifestasyon nan lari, grèv
sendika kont CNG a, soulèvman popilè nan
rejyon yo (Gonayiv).
Votè yo apwouve yon nouvo konstitisyon ki
entèdi doub nasyonalite epi anpeche Ameriken yo ki gen orijin ayisyen pou kandida pou eleksyon eleksyon prezidansyèl ann Ayiti.
Konstitisyon an ratifye nan mwa mas
1987, men pa t 'totalman refè jiska Oktòb 1994.
1987 Fen ane 1980 yo ak kòmansman ane 1990 yo:
Makout yo ap resurface kòm yon gwoup ame pwogouvènmantal k ap travay ak plizyè administrasyon.
Zak vyolans politik kontinye. An 1987,
lame touye 22 doker nan grèv nan pò Pòtoprens ak omwen 139 peyizan nan Jean-Rabel (depatman Nòdwès) atravè paramilitè yo aji nan non yon pwopriyetè lokal.
Namphy deklare lwa masyal. Atak yo kont
lidè politik yo, oksilyè layik legliz yo ak
Òganizatè peyizan yo ap monte.
1988 Septanm: Masak Sen Jan Bosco - gason ame, pwobableman ansyen makout, touye omwen trèz moun (ak blese 80) nan legliz Sen Jean Bosco, nan Pòtoprens. Nan legliz sa a te ofisye a prèt ak pwochen prezidan Jean-Bertrand Aristide, opozan
nan Duvalierism ak rejim militè yo.
1988–1990: PROSPER AVRIL
Jeneral Prosper Avril, ansyen chèf gad la
Eleksyon prezidansyèl Divalye a, ranvèse jeneral Namphy pandan yon koudeta.
SEPTANM 1988
An fas ak mouvman pwotestasyon an, Avril demisyone.
Prezidan enterimè pandan twa jou, Hérard Abraham volontèman abandone pouvwa pou kreye yon nouvo
gouvènman pwovizwa epi pèmèt fè eleksyon yo.
MAS 1990 12 mas: Masak nan Piatre - nan vilaj yo nan Piatre, Déjean, Dupervil, Ka Jan ak Ti Plas, sòlda ak sivil
sòlda Senmak touye 11 peyizan pandan a
konfli tè ant peyizan ak pwopriyetè tè.
Fevriye 1991–SEPTANM 1991: JEAN-BERTRAND ARISTIDE
Jean-Bertrand Aristide vin premye prezidan
pa aliman ak Duvalier. Yo rele René Préval an premye minis.
1991 Septanm: Jean-Bertrand Aristide otorize jeneral la
Cédras pou fòme yon milis prive (SSP) ki fini
ranvèse nan yon koudeta. Aristide kouri kite peyi a. SSP la
yo rapòte fonn apre koudeta a.
3
Evènman politik Rejim/dat Gang, gwoup ame ki pa leta, vyolans politik
SEPTANM 1991–1994: RAOUL CEDRAS
1991 Apre koudeta a, plizyè gwoup paramilitè yo fòme pou sipòte rejim militè Cédras la.
Ansyen makout lye ak fòs sekirite yo nan
gouvènman, tankou Capois La Mort, mete tèt yo ansanm
anba non atache yo. Pami yo piti
gwoup paramilitè ki te fòme pa ansyen makout yo.16
Sòlda, ansyen makout ak divès gwoup ame
atak manm yo pou de a twa semèn
nan mouvman demokratik la, ki fèt an patikilye nan
patizan Prezidan Aristide, lidè pati yo
Lavalas ak òganizasyon nan sosyete sivil la.
Septanm: Konsèy Sekirite Nasyonzini an
etabli Misyon Nasyonzini an Ayiti (UNMIH).17
1993 Kreyasyon FRAPH (Front pou Avansman ak
Haitian Progress), yon gwoup paramilitè ekstrèm dwat,
ki gen pou objaktif pou sipòte rejim Cedras la ak anpeche a
sipò pou prezidan Aristide dechouke. Li gen vye
Makout nan mitan ran li yo.
1993–1994 Plizyè masak FRAPH, gwoup yo te fè fòs militè ak paramilitè, tankou masak Kafou a
Vincent ak Masak Raboteau.
1994–1996: JEAN-BERTRAND ARISTIDE
Aristide tounen sou pouvwa ak èd fòs yo
miltinasyonal yo.
Asanble Nasyonal Ayiti a kreye nouvo fòs
sivil ki fè respekte lalwa, ak polis nasyonal la
Gouvènman ayisyen an ak gad kòt ayisyen an, ak sipò nan Etazini ak Nasyonzini.19
1994–1995 Aristide te entèdi gwoup paramilitè yo epi li kraze lame a.
Demantèlman lòd Fòs Lame yo Ayiti (FAd'H) an 1994 te wè lame a evolye nan direksyon yon
estrikti pouvwa ilegal, ak sipò nan pwovens yo nan
nò ak sant.
Gouvènman inaksyon sou pwoblèm pansyon
sòlda yo ak refòmasyon sòlda ki pap travay yo
ankouraje yon nimewo k ap grandi nan moun yo rantre nan
gwoup ame.20
1996–2001: RENÉ PREVAL
Prezidan eli, René Préval kòmanse aplike
refòm estriktirèl ak privatizasyon.
Li dirije pa dekrè, li ranvwaye lejislatè yo,
ak ofisyèl lokal eli yo nonmen anplwaye leta yo
an 1999.21
Refòm neyoliberal yo se sous prensipal la
dezakò politik ant patizan Préval ak Fanmi
Lavalas (parti Aristide), men sipò pou Aristide (oswa
mank de sipò) domine deba a.
1996
Me: Eleksyon lejislatif, pwovensyal ak minisipal anba la
sipèvizyon Konsèy Elektoral Pwovizwa a (CEP). Pa gen okenn
bòykot sibstansyèl ak patisipasyon elektè yo
pi gran pase 60%. Fanmi Lavalas domine bilten an
ansanm ak yon nouvo pati dwat, Pati Pwotestan, pou kont li
yon lòt gwoup pou benefisye de sipò nasyonal enpòtan.
2000 Kòmansman ane 2000 yo: Aristide fòme pwòp tèt li
gwoup ame, yo rele Chimères, ki fonksyone an konsè
ak lapolis ak pwoteksyon chantaj.22
Gwoup pro-Aristide se sitou itilize kòm
enstriman opozisyon politik23 an echanj pou pòs ak favè.24
2001–2004: JEAN-BERTRAND ARISTIDE
Aristide re-sèman prezidan.25 2001 Gouvènman an pran nouvo mezi pou
dezame milis yo epi reprime ansyen sòlda yo.
2003–2004 Fòmasyon Fwon Nasyonal Revolisyonè pou
liberasyon ak rekonstriksyon Ayiti, yon gwoup ame ki
konbine de eleman ki opoze ak Aristide: gwoup ame
sòlda anti-gouvènman an ak ansyen lame
disoud ayisyen.26
Fevriye 2004: Lame Kanibal, aka Front de
Rezistans Latibonit, sezi Gonayiv,
jiskaprezan nan men gouvènman an. Mouvman sa a
deklanche koudeta 2004 la, ki te mennen nan depa a
nan Aristide.
4
Evènman politik Rejim/dat Gang, gwoup ame ki pa leta, vyolans politik
Aristide kouri met deyò nan Repiblik Santral Afriken an, di a
medya ke li te retire. Patizan li yo denonse yon souflèt
nan eta.
FEVRYE 2004 Apre Aristide te depa, Chimères yo kontinye
opere nan basen Pòtoprens, angaje nan
kidnaping, asasina ak operasyon teworis,
pou n site sèlman operasyon Bagdad la.
2004–2006: BONIFACE ALEXANDRE
Yo mete yon "konsèy moun ki gen bon konprann" pou chwazi
yon nouvo Premye Minis san okenn konsiderasyon nan Konstitisyon ayisyen an. Se konsa yo rele Gérard Latortue Premye Minis...
Nap kontinye lan yon lot epizod

Yon rekapitilasyon istorik sou zafè gang yo oubyen "chen mechan" yo An Ayiti depi rejim Divalie Papa Dok jiska Asasina Prezidan Moyz lan
Evolisyon gang, gwoup ame yo ak vyolans politik an Ayiti
Premye tantativ koudeta echwe pou ranvèse
Divalye, yon komplo koudeta sòlda aysyen ak etranje tep chache fè.
Divalye kreye yon fòs paramilitè ke yo rele la nan Tonton Makout pou kontrebalans lame a.
Tontons makout yo vin fòs prensipal la
sekirite peyi.
Makout yo fè masak, asasina
ak vyolans politik sou non rejim nan
pou dè plis de di zan lane.
Anvan li mouri, Duvalier nonmen non pitit li a, Jean-Claude
1971 Jean-Claude Duvalier chanje non Tonton Makout yo...
Duvalier, prezidan.
Rete branche sou podkas Aysyen tout kote an pou nou koute rès istwa sa a!
https://feed.podbean.com/aysyentoutkote/feed.xml

Editorial: Un 18 mai "assassiné"
Ce 18 mai, jour de la création du drapeau bicolore haïtien, ne représente aujourd'hui que la désunion du fait de la situation actuelle d'Haïti.
Nul ne peut prétendre aujourd'hui que ce drapeau est le symbole de l'union des forces vives de la Nation quand on sait que certains qui auraient assez de culot pour le dire partagent la responsabilité de cette conjoncture jusqu'à même avoir trempé leurs mains dans le sang des citoyens de ce pays.
Peut--être reviendra-t-il un jour en tant que symbole de l'union et de la justice sur la terre d'Haïti quand nous les vrais haïtiens, "grands et petits"comme dit la chanson, l'aurons lavé de toutes les souillures, aux yeux du monde entier.
Récente vidéo qui parle du symbolisme du drapeau à travers les paroles d'un invité de Radio Francophonie Connexion:

"La Voix du Peuple, la voie du Peuple"
Fatigué d’être traité comme paria sur la scène internationale, le peuple haïtien semble avoir retrouvé l’esprit combatif qui lui avait légué 1804.
Revoyant les vidéoclips en provenance d’Haiti, Haiti Connexion Network a découvert que presque partout à travers le pays les gens expriment le dégout envers cette situation de crise mais aussi leur adhésion massive à la poursuite du phénomène « bwa kale » contre les gangs qui, depuis plusieurs années leur ont fait subir une vie d’enfer avec la complicité des dirigeants au service de l’International et des oligarques haïtiens, estiment-ils. L’assassinat du président Jovenel Moïse est la goutte d'eau qui a fait déborder le vase.
Tout comme la Révolution française qui fut marquée par des périodes de grande violence, notamment pendant la Terreur, au cours de laquelle plusieurs centaines de milliers de personnes trouvèrent la mort, ou bien la guerre civile aux Etats-Unis, caractérisée par les historiens comme étant la plus meurtrière des Etats-Unis, cette tranche de l’histoire haïtienne doit être « révolutionnaire » proclament--dans ces vidéos, dans des églises, des réunions communautaires—des pasteurs, des activistes, des penseurs répétant à qui mieux mieux que la communauté internationale a tout fait depuis la naissance d’Haiti pour faire échouer son indépendance en 1804 en imposant des dettes exorbitantes au pays et son isolement dans les marchés commerciaux, exécutant le vol du trésor public pendant l’ occupation américaine, ou la mise en place des embargos économiques.
De plus, ils croient aussi que « Mistè Blan » cherche toujours à choisir pour Haïti des dirigeants corrompus, incompétents et rampants qui ne défendent pas les intérêts du peuple haïtien mais bien ceux de « Mistè Blan ».
Dans ces vidéos, ils disent sans ambages que cette communauté internationale doit comprendre que c’est maintenant ou jamais l’occasion pour Haïti de trouver la voie du peuple vers le développement à travers cette voix divine (Vox Populi, Vox Dei) qui leur avait donné 1804 et que certains voient alors comme la deuxième indépendance d’Haiti.
Malheur aux traites, ils ragent parfois dans ces vidéoclips ! Malheur aux gangs payés par ceux qui ont de l’argent ou leur envoient des armes « fann fwa » « Sak ki mouri zafe a yo » (ceux qui meurent c’est leur problème), reprenant la devise guerrière des ancêtres d’Haiti. Et d’autres disent qu’ils n’ont plus besoin d’intervention étrangère, car ils peuvent effectuer le travail eux-mêmes. D’ailleurs, ajoutent ces activistes, quand « Mistè Blan yo » s’entretuaient en France pendant la Révolution française, la guerre de Sécession aux Etats-Unis, ou pendant la Révolution Bolchevique, les gens n’avaient point besoin d’intervention venue d’ailleurs pour leur répéter Abraham c’est assez !
Dans le cadre de cette prise de conscience qui semble être à vif chez les Haïtiens à cause de cette crise qui perdure, la diaspora haïtienne compte organiser une grande manifestation devant le bâtiment du State Départment le 21 juillet prochain dont l’annonce en créole est inclue ici.
Des versions anglaise et espagnole sont en bas avec des lecteurs respectifs.
Liens pour écouter l'annonce de la diaspora haïtienne en bas. Un de ces liens devra être fonctionnel.
Manifestation de la diaspora

Forever 29 Podcast
'Forever 29' is an exciting and engaging podcast for all ages, a podcast that will encourage you to be forever young, to go beyond the cliche of so-called old folks, and make you believe that your age should not define you as a person. This podcast is hosted by the "Forever 29 years old" Gigi Gilbert, who is inviting you all to get on board her train of life Saturday, May 20, 2023.
Black History Month
(In English, French, Spanish)
Even though the Black History Month is supposed to be an annual celebration of achievements by African Americans and a time for recognizing their central role in U.S. history, we also take pride in this setting to celebrate the country that freed all slaves in this continent, Haiti, which started the military revolts and battles that led to freedom for all Blacks in this hemisphere. Haiti is still paying for having dared doing that. Thus, the fight for complete freedom for that country is still going despite all kind of interferences from outside.
Our objective here is to talk about Haiti and its descendants whenever we get a chance to shed the light on the Haitian struggle for its recovery and lasting development.
_______
Français
Même si le Mois de l'histoire des Noirs est censé être une célébration annuelle des réalisations des Afro-Américains et un moment pour reconnaître leur rôle central dans l'histoire des États-Unis. NOUS sommes également fiers dans ce cadre pour célébrer le pays qui a libéré en quelque sorte tous les esclaves de ce continent, Haïti, qui a déclenché les révoltes militaires et les batailles qui ont conduit à la liberté de tous les Noirs de cet hémisphère. Haïti paie encore pour avoir osé faire cela. Ainsi, la lutte pour la liberté complète de ce pays se poursuit malgré toutes sortes d'ingérences extérieures.
Notre objectif ici est de parler d'Haïti quand nous aurons l'occasion de faire pour faire la lumière sur la lutte haïtienne pour son relèvement et développement durable.
______
Spanish
Aunque el Mes de la Historia Negra está destinado a ser una celebración anual de los logros de los afroamericanos y un momento para reconocer su papel fundamental en la historia de los Estados Unidos. También estamos orgullosos en este marco de celebrar al país que de alguna manera liberó a todos los esclavos de este continente, Haití, que desencadenó las revueltas militares y las batallas que llevaron a la libertad de todos los negros en este hemisferio. Haití todavía está pagando por atreverse a hacer esto. Así, la lucha por la completa libertad de este país continúa a pesar de todo tipo de injerencias externas.
Nuestro objetivo aquí es hablar de Haití cuando tengamos la oportunidad de arrojar luz sobre la lucha haitiana por su recuperación y su desarrollo sostenible.
_________
DID YOU KNOW:
Michel Mauléart Monton (1855–1898),[1] was a Haitian musician, pianist and composer. He became famous for composing the music for the méringue classic, choucoune (known as Yellow Bird in the English version)[2][3]
Biography
Michel Mauléart Monton was born in New Orleans, Louisiana to a Haitian father and an American mother.[4] His father was Emilien Monton, had emigrated to Louisiana where he was a tailor. For family reasons, Michel Mauléart Monton was raised in Haiti by his older sister, Odila Monton, who owned a shop on the Rue du Magasin de l'Etat in Port-au-Prince. Subsequently, he attended music classes with Toureau Lechaud who was a well-respected Haitian musician[1] and taught him the piano.[3]
His musical style was a compendium of multiple influences, a musical melting pot in which he drew the charm of the rich tropical nature of Haiti, surrealism and a mixture of African music of Haitian religion, Vodou, and European classical music. He combined these influences to compose many musical pieces.[3]
Michel Mauléart Monton is best known for putting the music méringue on the air with a poem by Haitian poet Oswald Durand called Choucoune, that had been written ten years earlier in 1883. This song was played in public for the first time in Port-au-Prince on May 14, 1893. On a slow pace and light méringue which was nicknamed "Ti zwazo" or "Ti zwezo" (French: Little bird). Choucoune was an immediate success both in Haiti and abroad, and was taken in the years 1950 to the United States under the name "Yellow bird."[
Source: Wikipedia

RFC
Photo du mois: Oswald Durand, poète haïtien. Auteur de Choucoune et de Quand nos Aïeux brisèrent leurs entraves
https://mcdn.podbean.com/mf/web/5phqau/Haiti.premium._5phqau.mp3
https://www.podbean.com/premium-podcast/cggilb/6mRNpVSzDun3
https://www.podbean.com/eas/pb-fqxz6-13807e6
Un podcast de trois canaux qui vous apportent des nouvelles d'Haïti et du monde, en langue française, créole et anglaise ainsi que des programmes de partenaires. La voix des auditeurs de ce podcast sera entendue parfois au cours de certaines émissions en direct ou 'streaming live'. Visiter notre autre site de sujet généraux au: www.radiofrancophonieconnexion.com
Yon podcast twa-chanèl ki pote ou nouvèl ki soti Ayiti ak atravè lemond, an franse, kreyòl ak angle ansanm ak pwogram patnè. Vwa moun k ap koute podcast sa a pral tande detanzantan pandan sèten emisyon an dirèk oswa 'difizyon an dirèk'. Vizite lòt sit jeneral nou an nan: www.radiofrancophonieconnexion.com
A three-channel podcast that brings you news from Haiti and around the world, in French, Creole and English as well as partner programs. The voice of listeners to this podcast will occasionally be heard during certain live broadcasts or 'live streaming'. Visit our other general subject site at: www.radiofrancophonieconnexion.com
Un podcast de tres canales que le trae noticias de Haití y de todo el mundo, en francés, criollo e inglés, además de programas asociados. La voz de los oyentes de este podcast se escuchará ocasionalmente durante ciertas transmisiones en vivo o "transmisiones en vivo". Visite nuestro otro sitio de temas generales en: www.radiofrancophonieconnexion.com

Black History Month
Did You Know Who Founded the City of Chicago?
There is a tendency for some people to dismiss the importance of history. The reasons behind this attitude are multiple. Our objective here -- in the context of our positive revisionism philosophy, are simply telling what History tells us so the story of this episode can be for some a source of learning or maybe inspiration for others. Thus, our question above: Who Founded the City of Chicago?
The man who founded the city known as the Windy City (Chicago) was Jean Baptiste Point du Sable. He was the offspring of a former enslaved mother and a French father. After being educated in France he started to travel. There are competing accounts as to whether he entered to North America as a trader from the French Canada, or from the south through French Louisiana. Nevertheless, his is first recorded as having lived at the mouth of the Chicago River in a trader's journal of early 1790. He is regarded as the first permanent non-Indigenous settler of what would later become Chicago, Illinois, and is recognized as the “Founder of Chicago".
Reading the rest of his life story, the pioneer married a native Potawatomi woman named Kitihawa with whom he conceived two children, John Baptiste Jr. and Suzanne. As maybe a pacifist, Pointe du Sable, appeared to have tried to lead his life around fighting tribal natives -for whom he served as intermediary-- British and French colonial troops. As a matter of fact, he was jailed for at some point by the British during the American independence war.
He died on August 28, 1818 and was buried in and unmarked graves in St Charles Borromeo Cemetery. His entry in the parish burial register doesn't mention his origins, parents, or relatives. It simply described him as nègre (French for negro).
As a way to honor Jean Baptiste Point du Sable. The City of Chicago has dedicated a park for the pioneer and his wife Kitihawa: DuSable Park. A recognition long over due, according to many Chicagoans.



